tillbaka på ruta ett

insåg ikväll att jag numera mår lika dåligt som jag gjorde för ett år sedan.
jag känner att jag måste ha en "anledning" att få vara ledsen, eftersom det nu är så "jävla längesen" mamma gick  bort, men liksom... är inte det anledning nog att få vara ledsen? min Mamma var min andra halva, vi kunde prata om allt, och som det känns nu så kommer jag aldrig sluta sörja.

inatt så sov jag drygt.. en timme tror jag? sist jag kollade på klockan så var den 04.00, sen låg jag vaken en längre stund efter det men tittade inte på klockan så gissar att jag somnade runt 04.45, och 06.00 skulle jag kliva upp.

har sovit som en kratta dom senaste nätterna.

antar att det var därför utgången ikväll floppade lite för min del, jag hade inte roligt på en fläck där ute, så kl 00.00 ringde jag moberg så då fick han hämta mig, och förjävla skönt var det.


Kommentarer
Postat av: Mickis

Anna, kan bara prata från mina egna erfarenheter.



Jag kan ha mina dagar där jag är jätte jätte ledsen för att jag saknar min mamma. Det har gått 10 år.

Tiden läker inte alla sår, tiden gör det bara lättare att hantera sorgen.



Det som är det viktigaste är att prata om det, over and over again. Bearbeta sorgen.

Jag gick på bup när jag var liten, i 6 år. Efter det kände jag att det "räckte".

Så du har meeeer än rätt att vara ledsen, du behöver inte skylla på något!



Stor energi kram till dig!

2011-07-27 @ 11:09:29

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0